Ät som på femitotalet!
Man behöver inte vara anti-feminist för att längta tillbaka till femtiotalet – men det underlättar!
Då kretsade livet inte kring barn, fritidsaktiviteter eller kvinnors livspussel. Istället kretsade livet kring Far. Kärnfamiljer och hemmafruar var normen i det svenska folkhemmet. Och Far stod i centrum.
(Egentligen hade socialdemokraterna, med paret Myrdal i spetsen, sagt att staten skulle sköta barnuppfostran, men istället blev amerikanskt medelklassliv förebilden.)
Varje morgon gick alla fäder till jobbet samtidigt. Sedan kom alla fäder hem från jobbet samtidigt. Då mötte hustrun och barnen Far vid dörren, med kramar, pussar och glada tillrop.
Maten stod på bordet och Far lät sig väl smaka. Därefter satte han sig i favoritfåtöljen, rökte rak pipa och läste tidningen.
Ett par-tre kvällar i veckan tog han sig en liten herdestund med hustrun. Ställningen med henne ovanpå gillade Far, så den använde de ofta.
I slutet på femtiotalet kom televisionen, men att Mor skulle ha hunnit somna när Far lade sig var inte särskilt troligt. Det fanns bara en tevekanal och klockan tjugotre sade hallåan godnatt. Sedan tog myrornas krig över.
Nästa morgon gick Far till jobbet igen och rutinen upprepades.
Lägg till att det var fri fart på motorvägarna, att cykelhjälm var ett okänt begrepp och att karriärkvinnor var så ovanliga så de hade en egen förening. We must be in heaven!
När det gällde maten var femtiotalet lika tryggt och förutsägbart. Till helgen fick barnen dela på en 33-centiliters flaska läsk, men annars drack alla alltid mjölk till maten.
Okej, så vad åt man på femtiotalet? För att få ett bra svar har jag konsulterat Feras Kokbok från 1952. Den börjar så här tidstypiskt:
”En husmors arbetsdag är lång och krävande – många är de sysslor hon måste utföra och mycket bör hon veta och kunna. Vår tids husmor vet vad födan betyder för familjemedlemmarnas hälsa och välbefinnande.”
Här är några exempel på maträtter, som husmor kan laga för att förbättra familjemedlemmarnas fysiska och psykiska hälsa:
Vardagsmat
Fransk omelett
Svensk omelett
Kokt vitkål med skinka eller fläsksås
Jordärtskocksgratin
Spenatsoppa, tomatsoppa och ostsoppa
Kokt, stekt, grillad och ugnsstekt fisk
Kokt kött
Fläskgryta
Leverbiff
Stek
Köttbullar
Kåldolma (sic!)
Frasvåfflor
Äppelkaka
Paj
Festmat
Nässelsoppa
Fiskgratin
Hummerstuvning
Stekt oxfilet
Champinjonstuvning
Stekt skogsfågel
Fläskkarré
Petits-chouxtårta
Valnötstårta
Vickning
Vart tog vickningen vägen? På femtiotalet var recept för vickningen självklara i den elementäraste kokbok:
Äggröra med bacon
Gratinerade selleribottnar
Potatissallad med korv
Slutsatser
Ingen pasta, thaimat, pizza eller tonfisksallad så långt ögat når.
Mer grönsaker och mindre korv än väntat.
Husmanskost till vardags, klassiskt franskt till fest.
Djupfryst och konserverad mat är sällsynt.
Halvfabrikat tycks vara okänt. Tidsbesparande ”snabbmat” kom när kvinnorna började arbeta på 1960-talet. Ett argument i reklamen var just att det gick snabbt att laga färdigmat och pulversoppor. Det blev även vanligare att köpa sylt och saft färdigt istället för att koka själv. Och med de färdiglagade produkterna gjorde tillsatser och utfyllnadsmedel sin entré i maten.
Kanske var femtiotalets mat ungefär som dagens slowfood, sådan mat som finns på teve och i matpornografiska kokböcker. Men idag är det nog fler som ser tevekockar tillaga skogsfåglar än gör det själva.
Dagens vegetariska
Otippat värre finns det gott om vegetarisk mat i Feras Kokbok. Här är ett recept på purjolök med svampstuvning, ljusår från dagens djupfrysta och mikrade surrogat för människoföda:
5 purjolökar, kokade lagom mjuka i lättsaltat vatten
Svampstuvning:
1,5 liter färsk blandad svamp
3 msk smör
2 msk mjöl, kan ersättas av lite grädde
4 dl ”gräddmjölk”
salt, vitpeppar
tomatklyftor till garnering
Allvarligt talat, Kinseyrapportens och Frufridagens femtiotal är kanske inte något att längta tillbaka till. Men det vete f-n om inte käket var bättre!
PS
Jag har följt Pär-Henriks råd och stängt av frysen. Så numera finns det inte skivat rostbröd, amerikansk panpizza och annat skräp i mitt kök! Man kan dra ner lite på datorspelandet och använda tiden till att laga mat av färska råvaror istället. Självklart med lite skön femtiotalsmusik i bakgrunden!
DS
Oj du Roger.
Jag vet inte om du är ironisk eller inte när du skriver att du längtar tillbaks till den tid då Far stod i centrum. Kan du föreställa dig hur fenomenalt tråkigt och deprimerande det måste ha varit för kvinnorna i denna tid, att leva sitt liv helt för att tillfredsställa mannen?
Tycker du verkligen det är så illa att kvinnan har tagit sitt liv i sina egna händer?
Är det verkligen så att grunden till varför vi började äta skräpmat är att männen var tvungna att börja tillaga mat, och inte kunde?
Är mannen så pass inkompetent, i dina ögon?
Jag är EXTREMT ironisk, därför skriver jag att det underlättar om man är anti-feminist. Däremot ligger det kanske något i att skräp- och snabbmaten kom som en (dålig) lösning på mindre tid till matlagning. Men man kan ju prioritera bort lite datorspelande och laga riktig mat.
super vilket blogginlägg, känner riktiga illningar längs ryggen, men diggar ändå den vaga nostalgikänslan som infinner sig, för vem vill ha halvfabrikat?