Konspirationsteorier

Sanninng eller galenskap?

Professor i Läkartidningen: LCHF en farlig diet

lchf farlig diet?

Uppdatering 24 sep 2016:  LCHF, Atkins och andra fettdieter kan ge hälsofarligt feta personer som går ner i vikt på det sättet bättre blodvärden. Det kan bero på att viktnedgången gör att det kan lagras mer fett som underhudsfett, så mindre fett hamnar i blodet. Om du är hälsofarligt fet kan du alltså prova LCHF för att gå ner i vikt.

Däremot är det inte bra för alla att äta en fettdiet, särskilt inte om den innehåller mycket animaliskt fett. Istället är det bästa en kost med mycket frukt, grönt, fullkorn, nötter, omättade växtoljor och (om du inte är vegetarian) en del fisk och fågel. Kött från däggdjur ska man äta max 500 gram i veckan. Korv, bacon och rökt kött ska man helst undvika helt.

Källor: Se till exempel det samlade vetenskapliga underlaget för Dietary Guidelines 2015.

Man bör (tvärtemot vad LCHF-rörelsen påstår) byta ut mättat fett mot omättat. Juli 2016 publicerades en stor studie från Harvard: https://www.hsph.harvard.edu/news/press-releases/higher-consumption-of-unsaturated-fats-linked-with-lower-mortality/

Just nu är socker ett hett ämne. Vi behöver inte socker, men frågan är hur farligt det är. På Youtube kan du se föreläsningar med Robert Lustig, som för ett korståg mot socker. Hans budskap är fascinerande, men vi vet fortfarande inte om han har rätt, om sockret är den enda eller största orsaken till epidemin av fetma, diabetes och metabolt syndrom. Däremot vet vi att kolhydrater från fullkorn, frukt och grönt är bra – och inte livsfarliga som LCHF påstår.

Efter den uppdateringen går vi vidare till mitt gamla blogginlägg, som många läser just nu.

Trevlig läsning!

Här skriver Aftonbladet om farorna med LCHF.  Tidningen skriver:

De här sjukdomarna kan du få av LCHF

Tjocktarmscancer.

Bröstcancer.

Ökad inflammatorisk reaktion som kan ge psoriasis, ledgångs­reumatism (reumatoid artrit) och astma.

Depression.

Åderförkalkning (ateroskleros).

Åldersdemens.

Sämre minne.

Sämre humör.

Fettberoende.

Källa:  Charlotte Erlanson-­Albertsson.

Bakgrunden är en artikel i Läkartidningen. Högfettsdieter är inte harmlösa – allvarliga hälsorisker har kartlagts. Artikeln sammanfattas:

”Fettrika dieter ger starka mättnadssignaler och snabb viktminskning, men skiljer sig inte från lågfettdieter efter en längre tids användning (24 månader). Fettrika dieter höjer fettförbränning och minskar kolhydratförbränning.

Genetiska faktorer bestämmer i vissa fall om en person kan förbränna fett.”

Sedan blir det värre:

”Fettrika dieter ger i samband med måltid höga blodfettvärden, vilka kan kvarstå i 16 timmar. Även vid fasta kan dessa dieter ge förhöjda blodfettvärden. På sikt ökar risken för ateroskleros.

Dessa dieter påverkar den kognitiva funktionen (långsammare reaktionsförmåga, sämre minne för komplicerade uppgifter, beroende och depression).

De ger även ökad inflammatorisk reaktion med ökad frisättning av cytokiner. En förklaring är att tarmbakterier interagerar med den fettrika dieten och ger inflammation.

Fettrika dieter ökar risken för tjocktarmscancer och bröstcancer.”

Mer dåliga nyheter för LCHF: I december 2011 uteslöt Socialstyrelsen LCHF ur kostråden till diabetiker.

Charlotte Erlanson-Albertsson är känd näringsforskare och professor, som även skrivit populärvetenskapligt om hur fett och socker påverkar oss. Det här är inte sista spiken i kistan för LCHF, men det är intressant att det nu börjar komma resultat som tyder på att LCHF kan vara en farlig diet genom sin ensidighet och oblalans. Det här budskapet finns i  artikeln i Läkartidningen:

LCHF en rökridå

Människan är anpassningsbar och på Grönland äter man extremt mycket fett. I Nigeria, Japan och Indien äter man istället mycket kolhydrater. I USA och liknande länder äter man lika mycket fett och kolhydrater. Denna västerländska kost har fått skulden för övervikt och diabetes.

Att tala om Low Carb, olika typer av fetter, olika typer av grönsaker, cellulosa, fibrer, vitaminer, antioxidanter, tillsatsämnen, naturliga råvaror och annat är en rökridå. Den döljer vad det handlar om: En fettdiet, baserad på att äta mycket fett. Det finns inget magiskt med LCHF, det är bara en fettdiet. Fettdieter började användas under 1800-talet och har använts mot diabetes innan man fick insulin. Fettdieterna var svåra att följa, särskilt för barn som kunde bli undernärda. När insulinet kom gick man över till kolhydratdieter och senare till kolhydrat-fiberdieter.  Insulinet kunde ju ta hand om kolhydraterna och balansera blodsockret.

Fettdieter och viktnedgång

Fettdieter har även använts för viktnedgång. Det finns flera anledningar till att man kan gå ner i vikt med en fettdiet. Få människor klarar av att vara hungriga hela tiden om de bara äter mindre mängd mat.  Fettet mättar och därför kan fettdieter fungera bättre än kolhydratdieter i början. Men efter två år är det ingen skillnad på vikten hos dem som bantar med fett respektive kolhydrater.

Ny forskning visar att generna bestämmer om man går ner i vikt av fett eller kolhydrater. Om man har svårt att förbränna kolhydrater kan ett fettdiet fungera bra. Om man har svårt att förbränna fett går man istället upp i vikt av en fettdiet.

”Stenålderskosten” innehöll mycket fibrer och vatten i form av växter. Då gav kolhydraterna mättnadskänsla genom att magsäcken blev full. Dagens kolhydrater i form av bröd och pasta tar upp liten volym och ger dålig mättnadskänsla. Det kan bero på att vi inte åt sådan kompakt föda under evolutionsprocessen. Kött och fett har inte förändrats sedan stenåldern och ger fortfarande bra mättnadskänsla.

Fett, särskilt i kombination med protein, frisätter kemikalier som får hjärnan att producera mättnadskänslor. Fett ger även en belöningseffekt, ett milt rus, genom att nivån av serotonin ökar – ungefär som när man tar drogen ecstasy. Högt serotonin gör att man blir lugn, nöjd och snäll. Socker ger en annan kick så man blir ”speedad”. Både fett och socker är vanebildande genom att de fungerar som ”knark”. Ett vulgärt argument skulle vara att LCHF-are är fettknarkare, men det ligger ändå något i detta. Fett kan vara beroendeframkallande.

Att fettdieter får kroppen att ställa om från kolhydratdrift till fettdrift stämmer. Musklerna lagrar fett istället för kolhydrater (glykogen) och fettförbränningen ökar. Vid extrem kolhydratbrist under fasta och överlevnadsövningar bildas ketonkroppar som ett steg i fettförbränningen. Dessa ketonkroppar kan göra oss snurriga och få andedräkten att lukta aceton. Men ofta försvinner biverkningarna när kroppen vant sig vid fettet som bränsle. Blodsockerhalten kan också sjunka vid akut kolhydratbrist, så man blir kraftlös och förvirrad. Normalt drivs ju hjärnan med kolhydrater. Även detta kan gå över när kroppen ställt om till att använda fett som bränsle. Genom komplicerade processer där ketonkropparna är inblandade kan hjärnan få bränsle och fungera som den ska. Troligen har vi utvecklat detta reservsystem när det saknats kolhydrater under evolutionen.

Fettdriften har ändå nackdelar.  Man orkar mindre, blir snabbare trött och får högre puls vid ansträngning. Anaerob aktivitet, hård ansträngning ”utan syre”, som producerar mjölksyra, kräver kolhydrater som bränsle.

Alla dieter kan göra att man går ner i vikt. Om man bara äter hallonbåtar går man troligen ner i vikt. En diet innebär per definition att man minskar urvalet av mat. När det finns mindre att välja på äter man automatiskt mindre. Kanske inte för att man tröttnar på maten, utan för att det finns färre frestelser att stå emot. LCHF-aren som längtar efter chips och godis har ingen sådan föda hemma och kan stå emot frestelsen.

Att fett och protein gör oss mätta kan tolkas som att evolutionen vill att vi inte ska äta för mycket av dem. Rent hypotetiskt skulle överdosering kunna vara farlig, vilket vi strax ska reda ut. Men samtidigt innebär detta att en fettdiet kan få en person med hälsofarlig övervikt att gå ner i vikt. Då måste man väga hälsovinsterna med viktnedgången mot hälsoriskerna fettdieten innebär.

Att en fettdiet kan vara attraktiv beror alltså på tre saker:

1. Lättare att gå ner i vikt, man slipper vara hungrig.
2. Man får äta ”smaskig” mat som vispgrädde, smör, majonnäs och bacon. Grädde och smör gör maten godare.
3. Fettet ger en belöningseffekt och befriar från stress. Man kan till och med bli lite sömnig.

Hälsorisker med fettdieter

Men viktnedgången kan ha sitt pris. Här kommer de dåliga nyheterna för LCHF. Stora mängder fett kan rubba balansen i kroppen och göra oss sjuka. Dessutom påverkar fettet psyket och förmågan att tänka. De viktigaste riskerna är:

1. Förhöjda kolesterolvärden vid måltid.
2. Svårare att tänka och förstå. (Nedsatt kognitiv förmåga.)
3. Ökad risk för cancer och inflammatoriska sjukdomar

Fastenivåerna av kolesterol kan faktiskt bli bättre av en fettdiet. Problemet är att den moderna människan sällan fastar, vi är bara fastande en stund på morgonen. Större delen av dygnet, ungefär 18 timmar, befinner vi oss i tillståndet ”efter måltid”. (Postprandial fas.)

Åderförkalkning och därmed hjärt-kärlsjukdomar har komplicerade orsaker. Socio-ekonomiska faktorer, arvsanlag, rökning, motion och stress spelar in. Men fett kan höja kolesterolet, så mer fett transporteras ut i blodet och kan fastna på kärlväggarna. Äter man så mycket fett per kroppsvikt som LCHF rekommenderar höjs nivån av blodfett upp till 11 timmar efter en måltid. Mättat fett (smör), som LCHF rekommenderar, ger större höjning än enkelomättat fett (raps- och olivolja) som den etablerade vetenskapen rekommenderar. Kött innehåller mer blandade fettsyror än mjölkprodukter, men särskilt korv och andra charkuterier kan innehålla mycket mättat fett, eftersom det gör produkterna hållbara.

En typisk LCHF-måltid med mycket mättat fett får alltså nivån av blodfetter att öka under flera timmar, vilket på sikt kan ge ”åderförkalkning” eller fettbeläggningar (plack) på insidan av blodkärlen. Vilket i sin tur kan ge allvarliga och dödliga sjukdomar.

En kost av USA-typ med mycket fett, kött och mjölkprodukter kan öka förekomsten av sjukdomar där hjärnan bryts ner, som Alzheimers sjukdom och Parkinsons sjukdom. En kolhydratkost av medelhavstyp, med mycket frukt, grönt och fisk, tycks istället skydda hjärnan mot sådana sjukdomar. Skyddet kan komma från vitaminer, antioxidanter och fiskfett.

Kött, stekt mat och feta mjölkprodukter kan öka risken för depression. Det kan bero på att sådan ”föråldrande” mat ger oxidativ stress. Att ”kroppen rostar” eller oxidativ stress skadar cellerna och får kroppen att åldras. Även risken för depression ökar av oxidativ stress. Den oxidativa stressen beror på att det krävs mycket syre för att förbränna kött och fett. Kolhydrater kräver mindre syre vid förbränningen. Frukt och grönt ger dessutom antioxidanter, som motverkar den oxidativa stressen. Folsyra i gröna grönsaker, linser och kikärtor kan skydda hjärnan och därmed motverka depression.

Fettet kan vara beroendeframkallande, när man vänjer sig vid den lugnande effekten. Personer som avbryter fettdieten kan drabbas av stark känslomässig stress, när de inte får sin drog. Det beror på att hjärnan blivit beroende av stora mängder fett.

Fettdieter kan ge sämre minne och sämre humör. Hjärnan får mindre kolhydrater än normalt och använder istället ketonkroppar som bränsle. Personer som följer en fettdiet kan få svårare att minnas och lösa logiska problem. Reaktionsförmågan blir sämre, så de kan upplevas som trögtänkta.

På lång sikt kan fettdieter ge sämre humör. Det kan bero på att kolhydrater minskar risken för oro, depression och annan psykisk ohälsa.

Risken för bröstcancer och tjocktarmscancer ökar med en fettdiet. I fallet med tjocktarmscancer kan det bero på fettets direkta påverkan på tarmen, när nivån av gallsalter ökar. Särskilt mättat fett har den effekten. Bröstcancern kan orsakas av att fettdieten ger insulinresistens, inflammationer och förändrad hormonbalans.

När tarmbakterierna reagerar med fettet kan risken för inflammationer öka. Det beror på att det bildas inflammatoriska produkter när fettet bryts ner i tarmen. Därmed ökar risken för inflammatoriska sjukdomar som reumatism, psoriasis och inflammatoriska tarmsjukdomar.

Vi behöver fett, men har inte haft tillgång till obegränsade mängder fett under evolutionen. Därför tål vi inte stora mängder fett. Även om en fettdiet kan ge viktnedgång, så måste man väga de positiva effekterna viktnedgången ger mot riskerna med för mycket fett.

Det här är en kritisk granskning av LCHF, som tar upp senare forskning om hur vi påverkas av fettdieter. LCHF har blivit populärt genom att folk går ner i vikt och genom rörelsens känslomässiga argument som att smör är en naturlig föda och att kolhydrater är onaturliga och farliga. Med en vetenskaplig infallsvinkel ser man att fettdieter har sina fördelar, men att de inte är harmlösa och att riskerna inte ska underskattas.

Det senaste feta inlägget

Annonser

24 december 2011 Posted by | lchf | , | 29 kommentarer

Konspirationsteorier önskar God Jul och Gott Nytt År

stoppa jultomten

23 december 2011 Posted by | Konspirationsteorier | Lämna en kommentar