Konspirationsteorier

Sanninng eller galenskap?

Nackdelar med att äta kött

green2

Denna text är citat från och används med tillstånd av www.vegetarian.se

Varför mer
VEGETARISKT
och mindre KÖTT

Köttproduktion handlar inte bara om djurens livsvillkor, det handlar lika mycket om resursslöseri, miljöförstöring och människors hälsa. För att komma till rätta med de problemen måste särskilt vi i västvärlden minska vår köttkonsumtion. Det finns många skäl att äta mindre kött.

Vegetabilier är mycket nyttigare

Vi skulle må bättre om vi åt mindre kött och fisk. Vegetarisk kost kan hjälpa oss både att behålla och återfå hälsan. Vällevnadssjukdomar som gallsten, njursten, åldersdiabetes och fetma kan delvis sättas i samband med vad vi äter. Vetenskapliga studier har visat att vegetarisk kost kan lindra vissa sjukdomar. När det gäller matförgiftningar, är de nästan alltid orsakade av bakterietillväxt i animaliska produkter.

Kött och andra animaliska produkter har tre stora hälsonackdelar: de innehåller för mycket protein, ofta för mycket fett samt för litet fibrer. Vegetabilier innehåller lagom mycket protein (gäller speciellt ärtor, bönor och linser), litet fett samt mycket fibrer. De är dessutom rika på många vitaminer och andra ämnen som måste finnas i en fullvärdig kost.

Miljögifter koncentreras i kött och fisk

Många miljögifter blir allt mer koncentrerade ju högre upp i närings-kedjan de kommer. Det innebär att fisk och kött (främst lever och njure) ofta innehåller en större mängd miljögifter än vegetabilier. Inte minst gäller detta de fettlösliga gifterna, t.ex. klorerade kolväten som DDT, PCB och dioxin. Kvinnliga vegetarianer har mindre dioxin i bröstmjölken (enligt en svensk studie).

Många vattenområden, t.ex. Östersjön, är kraftigt förorenade. PCB och dioxin lagras i fet Östersjöfisk (lax och strömming). I cirka 10 000 svenska insjöar innehåller fisken så mycket av tungmetallen kvicksilver att konsumtionen måste begränsas.

Vegetarisk mathållning är bra både för plånboken och nationalekonomin
Genom att köpa säsongens grönsaker (t.ex. vitkål, rödbetor, morötter), bönor, säd eller nötter istället för kött, kan man sänka sina matkostnader och samtidigt höja näringskvalitén. Kostnaden för att producera kött hålls nere genom subventioner. Dels med skattemedel, dels genom att köttindustrin behöver betala bara för en mindre del av de miljöskador den orsakar. Samhällets kostnader för sjukvård och miljöskador är enorma (även om vi med dagens politik överlåter på framtida generationer att betala för miljöskadorna). Utgifterna skulle kunna minskas kraftigt med ett vegetabiliebaserat och resurssnålare jordbruk och en hälsosammare kosthållning.

Köttproduktion är slöseri med mark och vatten

Lantbrukets djur konkurrerar med människan om mat, men också om mark, vatten och bränsle. Medan över 800 miljoner människor i världen är allvarligt undernärda och 20–60 miljoner svälter ihjäl varje år, exporterar många fattiga länder grödor som är utmärkta som människoföda till i-länderna som djurfoder.

Nära 40 procent av världens totala spannmålsproduktion används som kraftfoder inom djurhållningen. I USA går 70 procent av spannmålen till detta ändamål, i Europa 60 procent. En betydande del av världens baljväxtskörd (främst sojabönor) nyttjas på samma sätt. 80–90 procent av näringen går förlorad när den tar omvägen via djuren.

Att producera kött kräver minst tio gånger så mycket mark som odling av vegetabilier med motsvarande närings- och energiinnehåll. 4 000 m2 åkermark kan producera 9 000 kg potatis på ett år men bara 70 kg kött.

Ett likartat förhållande råder mellan växtodling och animalieproduktion när det gäller vattenåtgång. I USA beräknas hälften av landets vattenkonsumtion gå till att föda upp nötkreatur.

Den västerländska köttdieten förutsätter att konsumtionen av naturresurser är ojämlikt fördelad mellan olika delar av världen. Om alla människor åt lika mycket animaliska livsmedel som Nordamerikas invånare, vore vi tvungna att öka världsproduktionen av spannmål med två och en halv gånger.

grönsaker och svamp

Köttindustrin tränger undan växter och djur

Lantbrukets djur konkurrerar inte bara med människan. När allt fler landområden tas i anspråk för djuruppfödning, drabbas också vilda växter och djur. Bristen på livsutrymme leder till att mängder av arter utrotas.

Köttindustrin skövlar skogar

Köttproduktionen är en av anledningarna till att regnskogarna skövlas. I Latinamerika har biffdjursuppfödare skövlat enorma arealer med regnskog och annan skog för att skapa betesmarker. Även odling av sojabönor, som ingår i djurfoder i västvärlden, bidrar till regnskogens försvinnande, då det blir allt vanligare att regnskog skövlas för att ge plats åt odlingar med sojabönor. Odlingarna har också inneburit att mängder med fattiga småbönder har trängts undan från sin mark och istället tvingats hugga ner regnskog för att få en bit jord att odla på. Regnskogarna med deras mycket stora rikedom av djur och växter har en viktig klimatbevarande funktion, som påverkar stora områden. De reglerar temperaturen och cirkulationen av vattnet.

Skogar skyddar också jordlagren mot erosion. Försvinner skogen, sköljs de näringsrika jordlagren ner i vattendragen i samband med regn och lämnar ofruktbara markområden kvar. I överutnyttjade torrområden blåser jorden bort med vinden.

Kött- och fiskproduktionen slukar energi

I alla västerländska former av jordbruk baserade på husdjur – liksom inom havsfisket – går det åt mer energi i form av fossila bränslen än vad som produceras i form av ätbara kalorier. Utsläppen av koldioxid från dessa fossila bränslen påskyndar växthuseffekten, med obehagliga klimatförändringar som följd. Stora djurbesättningar är mycket energikrävande och sårbara. Om en kycklingfabrik med tiotusentals djur blir strömlös, dör kycklingarna av syrebrist inom loppet av mindre än en timme. Ventilation, nedkylning, belysning etc., allt går på el.

Transporter av djurfoder och gödsel drar mycket fossilt bränsle, liksom framställningen av all den konstgödsel och de kemikalier som investeras i jordbruken för köttproduktionens skull.

Kött- och fiskproduktionen övergöder vattnet och skadar skogen
Växter behöver kväve, men bara i måttliga mängder. Vår intensiva djurhållning ger ett kväveöverskott och en koncentration av kväve som förstör både vatten och skog. Varje gram kväve i biffen motsvarar utsläpp av sex gram kväve i naturen.

Även fiskodling förorenar miljön. Utsläppen av kväve och fosfor från fiskodlingarna i Norges fjordar motsvarar näringsinnehållet i orenat avloppsvatten från drygt två miljoner människor. En stor del av kväveläckaget från hushållen kommer direkt från det kött och den fisk vi äter. Det kväve kroppen inte behöver går ut med urin och avföring och måste tas om hand av reningsverken, som inte är särskilt bra på att reducera avloppsvattnets kväveinnehåll (fosforreningen är däremot effektiv).

Uppfödningen är ofta otäck

Både i Sverige och utomlands föds flertalet djur upp i storskaliga, fabriksliknande anläggningar, där de tvingas leva korta och onaturliga liv. De flesta länders djurskyddslagstiftning är mycket bristfällig. Ibland finns inga djurskyddslagar alls.

Det kött som importeras kommer från andra länder i Europa och från t.ex. Nord- och Sydamerika, där djur får behandlas på ett sätt som inte är tillåtet i Sverige. Att köttprodukter innehåller importerat kött fram år inte alltid av butikernas ursprungsmärkning. Allt kött som på något sätt behandlats i Sverige, t.ex. malts eller rökts, räknas nämligen som svenskt. Än mindre deklareras köttets ursprung på restaurangerna. Kontroll har visat att ursprungsmärkningen av kött från nötkreatur är bristfällig i Sverige.

grönt

Till bloggen

Annonser

9 kommentarer »

  1. du

    Kommentar av mosti | 16 april 2010 | Svara

  2. uiuil

    Kommentar av hol | 16 april 2010 | Svara

  3. Skövlar inte traditionell odlingskultur skogar och tränger undan, i stort sett ALLT vilt djurliv? Vad händer med en öppen, konstgödslad åkermark jmf med en naturlig beteshage? Frigående djur och boskap påverkar inte miljön mer än om det ”vilda” gräset förmultnar ner helt naturligt.

    Kommentar av Goran van Den Buske | 09 september 2010 | Svara

    • Jag är ingen lantbrukare, men svenska kor som betar på sommaren får fodervall (det som finns i de vita rundbalarna) på vintern när de är inomhus. Jag tror att många får kraftfoder också. Vegetarianer brukar säga att storskalig köttproduktion innebär odling av soja och annat, som människan skull kunna äta direkt, till djurfoder. Grisar och vissa koraser kan vara ute året runt i vårt klimat, men så ekologisk djurhållning är tyvärr väldigt sällsynt.

      Kommentar av Roger Krook | 13 september 2010 | Svara

  4. Hur många djur går egentligen på naturliga beteshagar. håller med Goran om att den mesta maten våra djur äter kommer från spannmål människan kunde livnärt sig på. Det finns siffror att så mycket som 34% av världens odlade spannmål går till djuruppfödning. Kanske man kan tänka sig att den näringen och energin ändå kommer gå till människan i form av kött. men icke sa nicke den förbrukar djuren när de lever. 90% av energin kommer försvinna alltså odlar vi ca 31,5% av vårt spannmål i ”onödan”

    Kommentar av gerklev | 31 oktober 2011 | Svara

  5. Tycker det är en väldigt trångsynt och orealistisk text. Varför inte fortsätta utveckla världen istället för att minska på djurhållningen? Köp svenskt och bidra till att bönderna får mer pengar till att förbättra sin djurhållning och förminska sina utsläpp. Istället för att köpa utländskt skitkött som bidrar till mer avgaser och står för sämre djurvård än i sverige. Och snacka om att prata emot sig själva, djuren ska gå ute åter runt, men samtidigt så tar de upp aaaall plats för växter och vilda djur. Logiskt? – Nej.

    Skulle inte djuren beta vår natur i sverige, har jag svårt för att tro att den bara får stå där och växa. Vägar, hus och industri skulle istället komma upp och släppa ut avgaser och föroreningar. Är det bättre än att faktiskt ha öppna och fina landskap?

    Jag anser nog att vår hysteri över att bygga industri, vägar och hus förstör jorden mer än kött och lantbruks-industrin.

    Kommentar av Sanna | 15 december 2011 | Svara

  6. Lite frågor och reflektion om framförallt svensk kött produktion.
    Nötproduktion. Om betes djur går på ren betesmark, dvs sådan mark man inte kan odla på pgr av för mkt sten. Jag vet inte hur stor andel det är. Åkervall, där man inbland odlar vall, kan genom växllingbruk vara nödvändigt eftersom man kan öka kvävet genom odling av klöver och kvävefixernde växter som samtidigt blir vall till djur. Det är alltså inte helt enkelt att bedömma det riktiga, men för att få försvarlig i ekologisksynpunkt kräver viss planekonomi.
    Grisproduktion. Gris äter i princip samma typ av mat, som människan. Den kan t ex inte äta gräs. Man skulle kunna föda upp gris genom att mata dem med matavfall från både skakterier, restauranger, matbutiker och kanske även privatpersoner om man kan kontrollera eventuellt gifti avfall. En storskalig hushållsgris
    Kycklig. Kan leva på på fiskmjöl. Hur mkt av det kommer från strömming full av dioxin och PCB? All strömming kommer ju från giftitiga östersjön och får inte exporteras till EU, men vi får pgr av undantag försätta äta den giftiga fisken.

    Det finns alltså matproduktion som kan vara ekologiskt korrekt, men det krävs kraftig plannering och frågan är hur monetärt ekonomiskt det kan bli.

    Kommentar av joni | 11 mars 2012 | Svara

  7. Att man ger köttdjuren onyttigt foder som kunde ha omvandlats till människofoder är inget argument mot att äta kött, det är ett argument mot att ge köttdjuren onyttigt foder som kunde ha omvandlats till människofoder.
    Sen är det en helt annan sak om det verkligen skulle odlas människofoder istället. USA bränner upp mer vete varje år än det skulle krävas för att utrota svälten i världen.

    Att otäck djuruppfödning är otäck är inget skäl att sluta äta kött, det är ett skäl att sluta föda upp djur på otäcka sätt.

    Lustig mark det där som på 0,4ha bara kan framställa 70kg kött men 9 ton potatis! Var hittar man den? På 0,4ha i Sverige kan man definitivt föda en tjur med både sommar- och vinterfoder och då har man åtminstone 250kg kött. VARJE år vilket du inte kan få på potatisen.
    För övrigt så är markyta ingen bristvara i världen.

    Odling tränger undan mer växter och djur än ekologisk köttproduktion samt skövlar mer skog och orsakar mer utsläpp.

    Kommentar av MJ | 05 december 2012 | Svara

  8. […] trend kommer att bli att äta insekter, larver, insektsmjöl, sjögurka, plankton, krill, mycket vegetariskt, men även soylent green, röka e-cigg och sitta i keramiken på framtidens ålsta […]

    Pingback av ☢☢☢ Framtidens trender, framtidens mat ☢☢☢ | Captains Blog | 12 november 2013 | Svara


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: