Konspirationsteorier

Sanninng eller galenskap?

Professor i Läkartidningen: LCHF en farlig diet

lchf farlig diet?

Uppdatering 24 sep 2016:  LCHF, Atkins och andra fettdieter kan ge hälsofarligt feta personer som går ner i vikt på det sättet bättre blodvärden. Det kan bero på att viktnedgången gör att det kan lagras mer fett som underhudsfett, så mindre fett hamnar i blodet. Om du är hälsofarligt fet kan du alltså prova LCHF för att gå ner i vikt.

Däremot är det inte bra för alla att äta en fettdiet, särskilt inte om den innehåller mycket animaliskt fett. Istället är det bästa en kost med mycket frukt, grönt, fullkorn, nötter, omättade växtoljor och (om du inte är vegetarian) en del fisk och fågel. Kött från däggdjur ska man äta max 500 gram i veckan. Korv, bacon och rökt kött ska man helst undvika helt.

Källor: Se till exempel det samlade vetenskapliga underlaget för Dietary Guidelines 2015.

Man bör (tvärtemot vad LCHF-rörelsen påstår) byta ut mättat fett mot omättat. Juli 2016 publicerades en stor studie från Harvard: https://www.hsph.harvard.edu/news/press-releases/higher-consumption-of-unsaturated-fats-linked-with-lower-mortality/

Just nu är socker ett hett ämne. Vi behöver inte socker, men frågan är hur farligt det är. På Youtube kan du se föreläsningar med Robert Lustig, som för ett korståg mot socker. Hans budskap är fascinerande, men vi vet fortfarande inte om han har rätt, om sockret är den enda eller största orsaken till epidemin av fetma, diabetes och metabolt syndrom. Däremot vet vi att kolhydrater från fullkorn, frukt och grönt är bra – och inte livsfarliga som LCHF påstår.

Efter den uppdateringen går vi vidare till mitt gamla blogginlägg, som många läser just nu.

Trevlig läsning!

Här skriver Aftonbladet om farorna med LCHF.  Tidningen skriver:

De här sjukdomarna kan du få av LCHF

Tjocktarmscancer.

Bröstcancer.

Ökad inflammatorisk reaktion som kan ge psoriasis, ledgångs­reumatism (reumatoid artrit) och astma.

Depression.

Åderförkalkning (ateroskleros).

Åldersdemens.

Sämre minne.

Sämre humör.

Fettberoende.

Källa:  Charlotte Erlanson-­Albertsson.

Bakgrunden är en artikel i Läkartidningen. Högfettsdieter är inte harmlösa – allvarliga hälsorisker har kartlagts. Artikeln sammanfattas:

”Fettrika dieter ger starka mättnadssignaler och snabb viktminskning, men skiljer sig inte från lågfettdieter efter en längre tids användning (24 månader). Fettrika dieter höjer fettförbränning och minskar kolhydratförbränning.

Genetiska faktorer bestämmer i vissa fall om en person kan förbränna fett.”

Sedan blir det värre:

”Fettrika dieter ger i samband med måltid höga blodfettvärden, vilka kan kvarstå i 16 timmar. Även vid fasta kan dessa dieter ge förhöjda blodfettvärden. På sikt ökar risken för ateroskleros.

Dessa dieter påverkar den kognitiva funktionen (långsammare reaktionsförmåga, sämre minne för komplicerade uppgifter, beroende och depression).

De ger även ökad inflammatorisk reaktion med ökad frisättning av cytokiner. En förklaring är att tarmbakterier interagerar med den fettrika dieten och ger inflammation.

Fettrika dieter ökar risken för tjocktarmscancer och bröstcancer.”

Mer dåliga nyheter för LCHF: I december 2011 uteslöt Socialstyrelsen LCHF ur kostråden till diabetiker.

Charlotte Erlanson-Albertsson är känd näringsforskare och professor, som även skrivit populärvetenskapligt om hur fett och socker påverkar oss. Det här är inte sista spiken i kistan för LCHF, men det är intressant att det nu börjar komma resultat som tyder på att LCHF kan vara en farlig diet genom sin ensidighet och oblalans. Det här budskapet finns i  artikeln i Läkartidningen:

LCHF en rökridå

Människan är anpassningsbar och på Grönland äter man extremt mycket fett. I Nigeria, Japan och Indien äter man istället mycket kolhydrater. I USA och liknande länder äter man lika mycket fett och kolhydrater. Denna västerländska kost har fått skulden för övervikt och diabetes.

Att tala om Low Carb, olika typer av fetter, olika typer av grönsaker, cellulosa, fibrer, vitaminer, antioxidanter, tillsatsämnen, naturliga råvaror och annat är en rökridå. Den döljer vad det handlar om: En fettdiet, baserad på att äta mycket fett. Det finns inget magiskt med LCHF, det är bara en fettdiet. Fettdieter började användas under 1800-talet och har använts mot diabetes innan man fick insulin. Fettdieterna var svåra att följa, särskilt för barn som kunde bli undernärda. När insulinet kom gick man över till kolhydratdieter och senare till kolhydrat-fiberdieter.  Insulinet kunde ju ta hand om kolhydraterna och balansera blodsockret.

Fettdieter och viktnedgång

Fettdieter har även använts för viktnedgång. Det finns flera anledningar till att man kan gå ner i vikt med en fettdiet. Få människor klarar av att vara hungriga hela tiden om de bara äter mindre mängd mat.  Fettet mättar och därför kan fettdieter fungera bättre än kolhydratdieter i början. Men efter två år är det ingen skillnad på vikten hos dem som bantar med fett respektive kolhydrater.

Ny forskning visar att generna bestämmer om man går ner i vikt av fett eller kolhydrater. Om man har svårt att förbränna kolhydrater kan ett fettdiet fungera bra. Om man har svårt att förbränna fett går man istället upp i vikt av en fettdiet.

”Stenålderskosten” innehöll mycket fibrer och vatten i form av växter. Då gav kolhydraterna mättnadskänsla genom att magsäcken blev full. Dagens kolhydrater i form av bröd och pasta tar upp liten volym och ger dålig mättnadskänsla. Det kan bero på att vi inte åt sådan kompakt föda under evolutionsprocessen. Kött och fett har inte förändrats sedan stenåldern och ger fortfarande bra mättnadskänsla.

Fett, särskilt i kombination med protein, frisätter kemikalier som får hjärnan att producera mättnadskänslor. Fett ger även en belöningseffekt, ett milt rus, genom att nivån av serotonin ökar – ungefär som när man tar drogen ecstasy. Högt serotonin gör att man blir lugn, nöjd och snäll. Socker ger en annan kick så man blir ”speedad”. Både fett och socker är vanebildande genom att de fungerar som ”knark”. Ett vulgärt argument skulle vara att LCHF-are är fettknarkare, men det ligger ändå något i detta. Fett kan vara beroendeframkallande.

Att fettdieter får kroppen att ställa om från kolhydratdrift till fettdrift stämmer. Musklerna lagrar fett istället för kolhydrater (glykogen) och fettförbränningen ökar. Vid extrem kolhydratbrist under fasta och överlevnadsövningar bildas ketonkroppar som ett steg i fettförbränningen. Dessa ketonkroppar kan göra oss snurriga och få andedräkten att lukta aceton. Men ofta försvinner biverkningarna när kroppen vant sig vid fettet som bränsle. Blodsockerhalten kan också sjunka vid akut kolhydratbrist, så man blir kraftlös och förvirrad. Normalt drivs ju hjärnan med kolhydrater. Även detta kan gå över när kroppen ställt om till att använda fett som bränsle. Genom komplicerade processer där ketonkropparna är inblandade kan hjärnan få bränsle och fungera som den ska. Troligen har vi utvecklat detta reservsystem när det saknats kolhydrater under evolutionen.

Fettdriften har ändå nackdelar.  Man orkar mindre, blir snabbare trött och får högre puls vid ansträngning. Anaerob aktivitet, hård ansträngning ”utan syre”, som producerar mjölksyra, kräver kolhydrater som bränsle.

Alla dieter kan göra att man går ner i vikt. Om man bara äter hallonbåtar går man troligen ner i vikt. En diet innebär per definition att man minskar urvalet av mat. När det finns mindre att välja på äter man automatiskt mindre. Kanske inte för att man tröttnar på maten, utan för att det finns färre frestelser att stå emot. LCHF-aren som längtar efter chips och godis har ingen sådan föda hemma och kan stå emot frestelsen.

Att fett och protein gör oss mätta kan tolkas som att evolutionen vill att vi inte ska äta för mycket av dem. Rent hypotetiskt skulle överdosering kunna vara farlig, vilket vi strax ska reda ut. Men samtidigt innebär detta att en fettdiet kan få en person med hälsofarlig övervikt att gå ner i vikt. Då måste man väga hälsovinsterna med viktnedgången mot hälsoriskerna fettdieten innebär.

Att en fettdiet kan vara attraktiv beror alltså på tre saker:

1. Lättare att gå ner i vikt, man slipper vara hungrig.
2. Man får äta ”smaskig” mat som vispgrädde, smör, majonnäs och bacon. Grädde och smör gör maten godare.
3. Fettet ger en belöningseffekt och befriar från stress. Man kan till och med bli lite sömnig.

Hälsorisker med fettdieter

Men viktnedgången kan ha sitt pris. Här kommer de dåliga nyheterna för LCHF. Stora mängder fett kan rubba balansen i kroppen och göra oss sjuka. Dessutom påverkar fettet psyket och förmågan att tänka. De viktigaste riskerna är:

1. Förhöjda kolesterolvärden vid måltid.
2. Svårare att tänka och förstå. (Nedsatt kognitiv förmåga.)
3. Ökad risk för cancer och inflammatoriska sjukdomar

Fastenivåerna av kolesterol kan faktiskt bli bättre av en fettdiet. Problemet är att den moderna människan sällan fastar, vi är bara fastande en stund på morgonen. Större delen av dygnet, ungefär 18 timmar, befinner vi oss i tillståndet ”efter måltid”. (Postprandial fas.)

Åderförkalkning och därmed hjärt-kärlsjukdomar har komplicerade orsaker. Socio-ekonomiska faktorer, arvsanlag, rökning, motion och stress spelar in. Men fett kan höja kolesterolet, så mer fett transporteras ut i blodet och kan fastna på kärlväggarna. Äter man så mycket fett per kroppsvikt som LCHF rekommenderar höjs nivån av blodfett upp till 11 timmar efter en måltid. Mättat fett (smör), som LCHF rekommenderar, ger större höjning än enkelomättat fett (raps- och olivolja) som den etablerade vetenskapen rekommenderar. Kött innehåller mer blandade fettsyror än mjölkprodukter, men särskilt korv och andra charkuterier kan innehålla mycket mättat fett, eftersom det gör produkterna hållbara.

En typisk LCHF-måltid med mycket mättat fett får alltså nivån av blodfetter att öka under flera timmar, vilket på sikt kan ge ”åderförkalkning” eller fettbeläggningar (plack) på insidan av blodkärlen. Vilket i sin tur kan ge allvarliga och dödliga sjukdomar.

En kost av USA-typ med mycket fett, kött och mjölkprodukter kan öka förekomsten av sjukdomar där hjärnan bryts ner, som Alzheimers sjukdom och Parkinsons sjukdom. En kolhydratkost av medelhavstyp, med mycket frukt, grönt och fisk, tycks istället skydda hjärnan mot sådana sjukdomar. Skyddet kan komma från vitaminer, antioxidanter och fiskfett.

Kött, stekt mat och feta mjölkprodukter kan öka risken för depression. Det kan bero på att sådan ”föråldrande” mat ger oxidativ stress. Att ”kroppen rostar” eller oxidativ stress skadar cellerna och får kroppen att åldras. Även risken för depression ökar av oxidativ stress. Den oxidativa stressen beror på att det krävs mycket syre för att förbränna kött och fett. Kolhydrater kräver mindre syre vid förbränningen. Frukt och grönt ger dessutom antioxidanter, som motverkar den oxidativa stressen. Folsyra i gröna grönsaker, linser och kikärtor kan skydda hjärnan och därmed motverka depression.

Fettet kan vara beroendeframkallande, när man vänjer sig vid den lugnande effekten. Personer som avbryter fettdieten kan drabbas av stark känslomässig stress, när de inte får sin drog. Det beror på att hjärnan blivit beroende av stora mängder fett.

Fettdieter kan ge sämre minne och sämre humör. Hjärnan får mindre kolhydrater än normalt och använder istället ketonkroppar som bränsle. Personer som följer en fettdiet kan få svårare att minnas och lösa logiska problem. Reaktionsförmågan blir sämre, så de kan upplevas som trögtänkta.

På lång sikt kan fettdieter ge sämre humör. Det kan bero på att kolhydrater minskar risken för oro, depression och annan psykisk ohälsa.

Risken för bröstcancer och tjocktarmscancer ökar med en fettdiet. I fallet med tjocktarmscancer kan det bero på fettets direkta påverkan på tarmen, när nivån av gallsalter ökar. Särskilt mättat fett har den effekten. Bröstcancern kan orsakas av att fettdieten ger insulinresistens, inflammationer och förändrad hormonbalans.

När tarmbakterierna reagerar med fettet kan risken för inflammationer öka. Det beror på att det bildas inflammatoriska produkter när fettet bryts ner i tarmen. Därmed ökar risken för inflammatoriska sjukdomar som reumatism, psoriasis och inflammatoriska tarmsjukdomar.

Vi behöver fett, men har inte haft tillgång till obegränsade mängder fett under evolutionen. Därför tål vi inte stora mängder fett. Även om en fettdiet kan ge viktnedgång, så måste man väga de positiva effekterna viktnedgången ger mot riskerna med för mycket fett.

Det här är en kritisk granskning av LCHF, som tar upp senare forskning om hur vi påverkas av fettdieter. LCHF har blivit populärt genom att folk går ner i vikt och genom rörelsens känslomässiga argument som att smör är en naturlig föda och att kolhydrater är onaturliga och farliga. Med en vetenskaplig infallsvinkel ser man att fettdieter har sina fördelar, men att de inte är harmlösa och att riskerna inte ska underskattas.

Det senaste feta inlägget

Annonser

24 december 2011 Posted by | lchf | , | 29 kommentarer

Kolesterol byggde denna vackra kropp (1)

lchf-girl4

Hur gör man för att bli friskare och leva längre? Den vanligaste dödsorsaken i Sverige idag är hjärt-kärlsjukdomar. Stroke och infarkt kan även ge kraftigt försämrad livskvalitet. Att vårda hjärt-kärlpatienter är dyrt för samhället och påfrestande för de anhöriga.

Finns det något sätt att öka oddsen att få vara frisk? Vad är den viktigaste anledningen till hjärt-kärlsjukdomar?

Den viktigaste orsaken tycks vara sociala och ekonomiska klyftor i samhället. Att fattigdom, låg utbildning och utanförskap kan vara ohälsosamt är lätt att förstå.

Underligt nog verkar det även negativt att några är omåttligt rika. Klyftorna i sig tycks vara ohälsosamma. Kanske blir ett samhälle med stora klyftor hårdare och därmed ohälsosammare, ett egoistiskt samhälle där man slickar uppåt och sparkar neråt, ett samhälle med fascistisk människosyn där barn, gamla och sjuka får klara sig själva bäst de kan?

Klyftorna har även en indirekt effekt, genom att fattiga och lågutbildade får ett hälsofarligt beteende. De röker mer, tränar mindre, äter mer skräpmat och är oftare överviktiga. Allra sämst mår socialbidragstagare och förtidspensionerade.

Att lågutbildade inte skulle veta hur man ska leva hälsosamt är knappast hela förklaringen. Hur många tror det är nyttigt att röka? Men om man känner sig som en loser ligger det kanske närmare till hands att ”koppla av” med en cigarrett, lite chips och tevespel, än att ta en joggingrunda eller kandidera till EU.

Eftersom sådana onyttigheter dämpar ångesten, kallas beteendet ibland självmedicinering. Rökning är både lugnande och uppiggande och därigenom en av de mest beroendeframkallande droger som finns. Rökning är i sig en av de största riskfaktorerna för hjärt-kärlsjukdom. Saken blir inte bättre av att man numera dessutom stämplas som ”trash” om man röker.

Fattiga och lågutbildade utsätts också för mer negativ stress, tex i form av maktlöshet både på jobbet och fritiden. Att inte ha resurser att lösa sina problem är mycket stressande och gör oss (via kroppens stressreaktion) sjuka.

Att ha de rätta kontakterna och resurserna förvandlar istället problemen till roliga utmaningar. Den som inte ens kan skriva och överklaga ett felaktigt beslut kallades förr ”politiskt fattig”. Idag säger man loser.

Enligt informationen om hjärt-kärlsjukdomar i FASS är sådana ”socioekonomiska faktorer” mycket viktigare för folkhälsan, än vilka blodtryck och kolesterolvärden medborgarna har.

Vegetarianer är friskare och lever längre än andra. Om man synar gruppen närmare ser man att kosten inte förklarar allt. Vegetarianer tillhör oftare högre samhällsklasser. Dessutom röker de mindre och lever hälsosammare.

Detsamma gäller troligen folk som tex mediterar, följer Ayurveda eller håller på med Tai Chi Chuan.

Den positiva vinklingen är att dieter och hälsorörelser kan sporra medlemmarna att leva hälsosammare. En tonåring som blivit vegan kanske inte röker, super och knarkar utan att tänka efter före, på samma sätt som en skräpmatsätare. Att intressera sig för sin hälsa kanske kan starta en god cirkel. Dessutom är optimism hälsosammare än pessimism.

Såsom ovan, så och nedan. Vi ska i nästa inlägg lämna det stora samhällsperspektivet och kasta oss in i fettmolekylernas värld.

Häng med!

Till senaste inlägget

28 september 2009 Posted by | lchf | , | Lämna en kommentar

LCHF, skräpmat och andra dieter

Skräpmaten ska befria oss alla

Skräpmaten ska befria oss alla

Är LCHF farligt? Och om LCHF är farligt, hur är då riskerna jämfört med andra dieter?

Skräpmat

Mycket, men inte allt, inom snabbmat och färdigmat är skräpmat. Med skräpmat menar man livsmedel med dessa egenskaper:

För mycket fett, ofta transfett
För mycket socker, ofta fruktos
För mycket salt (natrium)
För mycket tillsatser
För lite fiber
För lite fisk, frukt och grönt

Sådan mat är (enligt skolmedicinen) mycket farligare än den extremaste vegandiet. En ensidig diet med skräpmat kan leda till bland annat övervikt, diabetes och hjärt-kärlsjukdomar.

Varför är skräpmaten så populär, särskilt bland barn? Socker och fett skapar lustkänslor i hjärnan. Salt maskerar dålig smak. Glutamat förstärker den naturliga smak som finns.

Barn har en medfödd längtan efter socker och fett, dvs modersmjölk. Dessutom är de rädda för giftiga grönsaker och annat med bittra smaker. Framför svalget sitter en skyddsmur med smaklökar, som larmar om barnet är på väg att svälja något bittert. Därför blir alltid spenaten och broccolin kvar på tallriken!

Laktovegetarian

En laktovegetarian äter inte kött, fisk och ägg. Dieten är varken bättre eller sämre än vanlig blandkost. Man kan äta både nyttigt och onyttigt inom ramarna för en laktovegetarisk kost.

Vegan

En vegan tar bort mjölkprodukterna och missar då protein, kalk, D-vitamin och särskilt vitamin B12. Om man äter bönor och tar tillskott fungerar en vegankost utmärkt.

Makrobiotik

Denna kost undviker livsmedel med för mycket ying eller yang. I praktiken innebär det att värmebehandlad säd, med balanserad ying och yang, blir grunden i kosten. Proteinbrist bland makrobiotiker har rapporterats.

Levande föda

En extrem, råkostbaserad vegankost. Risk för undernäring, särskilt om man inte äter tillräckligt stora portioner.

Frukterian

En frukterian äter bara frukter och ”grönsaksfrukter” som man kan ta utan att skada växten. Risk för brist på vitaminer, mineraler och energi.

Lufterian

En lufterian lever på luft, eller åtminstone på enbart dryck. Den som slutar äta dör förr eller senare, men det kan ta något år. På kort sikt bryts kroppens fett och muskler ner vid fasta.

LCHF

En LCHF-are undviker kolhydrater. I motsats till annan low carb försöker LCHF ersätta protein med fett. (Se inlägget Ät som en inuit.) Risken för ”proteinförgiftning” bör därför vara mindre än med andra low carb-dieter.

Hur är det då med fettet? De flesta forskare anser att allt mättat fett i LCHF inte är bra. Det har gjorts tusentals undersökningar på fett och resultaten är delvis motstridiga. Alla är därför inte överens, men myndigheterna följer majoriteten och rekommenderar mindre mättat fett i kosten.

Om man lever på bacon får man för mycket salt, dvs för mycket natrium i förhållande till kalium. En LCHF-are kan få kalium från frukt och grönt och kanske även från köttbuljong. (Inuiterna igen.)

Folk som äter mycket frukt och grönt är friskare, men vi vet inte riktigt varför. Vad vi vet är att frukt och grönt ger fiber, vitaminer, mineraler samt  antioxidanter och andra skyddsämnen. LCHF-aren undviker kolhydratrika rötter men kan äta frukt, blomkål, brocolli och annat som växer ovan jord.

LCHF är ingen renlärig diet, utan kan vara mer eller mindre strikt från person till person. Inom ramarna för LCHF kan man äta varierat.

En fördel med LCHF är att man slipper läsk, godis, pommes frites och mycket annan skräpmat.

Om man är kraftigt överviktig och går ned i vikt med LCHF innebär viktnedgången i sig stora hälsovinster.

Forskning på LCHF saknas i princip, men LCHF tycks inte vara någon extrem eller farlig diet.  

Om LCHF är världens räddning är tillsvidare en öppen fråga. Mer forskning behövs och man behöver se hur ett stort antal personer mår av att följa LCHF i många år.

Till senaste inlägget

18 september 2009 Posted by | lchf | , | Lämna en kommentar

Ät som på femitotalet!

ljuva femtiotal

Man behöver inte vara anti-feminist för att längta tillbaka till femtiotalet – men det underlättar!

Då kretsade livet inte kring barn, fritidsaktiviteter eller kvinnors livspussel. Istället kretsade livet kring Far. Kärnfamiljer och hemmafruar var normen i det svenska folkhemmet. Och Far stod i centrum.

(Egentligen hade socialdemokraterna, med paret Myrdal i spetsen, sagt att staten skulle sköta barnuppfostran, men istället blev amerikanskt medelklassliv förebilden.)

Varje morgon gick alla fäder till jobbet samtidigt. Sedan kom alla fäder hem från jobbet samtidigt. Då mötte hustrun och barnen Far vid dörren, med kramar, pussar och glada tillrop.

Maten stod på bordet och Far lät sig väl smaka. Därefter satte han sig i favoritfåtöljen, rökte rak pipa och läste tidningen.

Ett par-tre kvällar i veckan tog han sig en liten herdestund med hustrun. Ställningen med henne ovanpå gillade Far, så den använde de ofta.

I slutet på femtiotalet kom televisionen, men att Mor skulle ha hunnit somna när Far lade sig  var inte särskilt troligt. Det fanns bara en tevekanal och klockan tjugotre sade hallåan godnatt. Sedan tog myrornas krig över.

Nästa morgon gick Far till jobbet igen och rutinen upprepades.

Lägg till att det var fri fart på motorvägarna, att cykelhjälm var ett okänt begrepp och att karriärkvinnor var så ovanliga så de hade en egen förening. We must be in heaven!

När det gällde maten var femtiotalet lika tryggt och förutsägbart. Till helgen fick barnen dela på en 33-centiliters flaska läsk, men annars drack alla alltid mjölk till maten.

Okej, så vad åt man på femtiotalet? För att få ett bra svar har jag konsulterat Feras Kokbok från 1952. Den börjar så här tidstypiskt:

”En husmors arbetsdag är lång och krävande – många är de sysslor hon måste utföra och mycket bör hon veta och kunna. Vår tids husmor vet vad födan betyder för familjemedlemmarnas hälsa och välbefinnande.”

Här är  några exempel på maträtter, som husmor kan laga för att förbättra familjemedlemmarnas fysiska och psykiska hälsa:

Vardagsmat

Fransk omelett
Svensk omelett
Kokt vitkål med skinka eller fläsksås
Jordärtskocksgratin
Spenatsoppa, tomatsoppa och ostsoppa
Kokt, stekt, grillad och ugnsstekt fisk
Kokt kött
Fläskgryta
Leverbiff
Stek
Köttbullar
Kåldolma (sic!)
Frasvåfflor
Äppelkaka
Paj

Festmat

Nässelsoppa
Fiskgratin
Hummerstuvning
Stekt oxfilet
Champinjonstuvning
Stekt skogsfågel
Fläskkarré
Petits-chouxtårta
Valnötstårta

Vickning

Vart tog vickningen vägen? På femtiotalet var recept för vickningen självklara i den elementäraste kokbok:

Äggröra med bacon
Gratinerade selleribottnar
Potatissallad med korv

Slutsatser

Ingen pasta, thaimat, pizza eller tonfisksallad så långt ögat når.
Mer grönsaker och mindre korv än väntat.
Husmanskost till vardags, klassiskt franskt till fest.
Djupfryst och konserverad mat är sällsynt.

Halvfabrikat tycks vara okänt. Tidsbesparande ”snabbmat” kom när kvinnorna började arbeta på 1960-talet. Ett argument i reklamen var just att det gick snabbt att laga färdigmat och pulversoppor. Det blev även vanligare att köpa sylt och saft färdigt istället för att koka själv.  Och med de färdiglagade produkterna gjorde tillsatser och utfyllnadsmedel sin entré i maten.

Kanske var femtiotalets mat ungefär som dagens slowfood, sådan mat som finns på teve och i matpornografiska kokböcker. Men idag är det nog fler som ser tevekockar tillaga skogsfåglar än gör det själva.

Dagens vegetariska

Otippat värre finns det gott om vegetarisk mat i Feras Kokbok. Här är ett recept på purjolök med svampstuvning, ljusår från dagens djupfrysta och mikrade surrogat för människoföda:

5 purjolökar, kokade lagom mjuka i lättsaltat vatten

Svampstuvning:
1,5 liter färsk blandad svamp
3 msk smör
2 msk mjöl, kan ersättas av lite grädde
4 dl ”gräddmjölk”
salt, vitpeppar

tomatklyftor till garnering

Allvarligt talat, Kinseyrapportens och Frufridagens femtiotal är kanske inte något att längta tillbaka till. Men det vete f-n om inte käket var bättre!

PS
Jag har följt Pär-Henriks råd och stängt av frysen. Så numera finns det inte skivat rostbröd, amerikansk panpizza och annat skräp i mitt kök! Man kan dra ner lite på datorspelandet och använda tiden till att laga mat av färska råvaror istället. Självklart med lite skön femtiotalsmusik i bakgrunden!
DS

Till senaste inlägget

16 september 2009 Posted by | lchf | , | 3 kommentarer

Ät LCHF som en inuit!

Här är det svårt att odla grönsaker

Här är det svårt att odla grönsaker

En sametjej har berättat för mig hur det gick till när svenskarna skulle lära samerna äta som folk. I internatskolorna där samebarnen sattes byttes renköttet, fisken och hjortronen ut mot riktig mat: Havregrynsgröt. I mina öron låter det onekligen som ett nerköp.

Det är svårt att odla havre i samernas land och ännu svårare i inuiternas. Nordliga folk har därför traditionellt levt på i första hand animalisk föda. Inuiternas matvanor hamnade i fokus när man upptäckte hur nyttigt omega-3 i fiskfettet var.

Dessutom är inuiterna levande bevis på att det gått att överleva på en fet, animalisk diet i tusentals år. Hur hanterar kroppen bristen på kolhydrater?

När det inte finns kolhydrater använder kroppen fett för att driva hjärnan. Som en biprodukt skapas ketonkropparna, som vid fasta och svält kan få oss att må dåligt och lukta aceton.

Militära och andra försök har visat att ketonkropparna kan sänka prestationsförmågan. I militära överlevnadssituationer märks detta tydligast. Och in på scenen träder Försvarsmaktens kolhydratbomber i form av energidryck och nödkex.

I en akut situation kan sådana kolhydrater rädda liv. Att leva ett normalt liv i arktiska områden är något helt annat. Inuiternas traditioner visar hur man gör.

Det är inte bara att kapa kolhydraterna och fläska på med protein och fett hur som helst. En undersökning från 2004 kanske är sanningen på spåren.

Jag önskar att alla LCHF-are läste de här tre punkterna!

1. Tid för omställning

Så småningom kan kroppen ställa om driften från kolhydrater till fett/protein och man börjar må som folk igen. I den traditionella inuitkulturen är man mycket medvetna om denna process, enligt undersökningen.

Vita som försökt leva på traditionell inuitföda (pemmican) under polarexpeditioner har inte mått bra. Därför har till exempel militären gått från pemmican till mer kolhydratrika ransoner.

Det verkar ganska tydligt att de vita inte förstått behovet av en period för att vänja kroppen vid energi från fett och protein istället för kolhydrater.

2. Balansera natrium och kalium

Annan traditionell kunskap säger att man måste balansera nivåerna av natrium och kalium i kroppen. Dessa två mineraler styr blodtryck och hur mycket vätska vi binder i kroppen.

När inuiterna levde vid kusten kokade de soppa på den natriumfattiga isen. När de jagade längre in i landet fick de natrium (salt) från vildrenarnas blod.

Vi får kalium från frukt och grönt. Inuitmetoden är att koka köttet och dricka buljongen, som då ger kalium. Om man steker köttet eller häller bort buljongen går man miste om detta kalium.

Alltså: Koka köttet i vatten med låg salthalt och drick buljongen, för att öka halten av kalium på natriumets bekostnad.

3. Ät mindre energi från protein

Dessutom måste man minska proteinintaget till 15-25 energiprocent. Den som inte kunde motstå frestelsen att äta för mycket harar (magert kött) under vårens harjakt fick vårhare-sjukan. Energiprocenten från protein blev helt enkelt för hög.

Av erfarenhet gav man därför det magra köttet till hundarna och åt själva fett kött.

Detta var ett beprövat sätt att inte få för stor energiprocent från protein.

 

Till senaste inlägget

14 september 2009 Posted by | lchf | , | 3 kommentarer

Har kvinnor svårare att gå ner i vikt?

behöver kvinnor choklad?

I ett tidigare inlägg frågade jag om kvinnors preferens för fett blandat med socker kan göra att de har svårare att gå ner i vikt med LCHF. Männen som följer LCHF får ju äta fett blandat med salt, som de längtar efter.

Tjejer har förklarat för mig att skillnaden inte bara finns inom LCHF. Så är det alltid, när tjejerna i en grupp går ner ett halvkilo går killarna ner två eller tre.

Om det är så, vad beror det på? Fuskar tjejerna och äter choklad i smyg? Är männen uppfostrade att vara mer prestationsinriktade? Eller är skillnaden biologisk?

Kanske har det något med amningsreserven, det typiskt kvinnliga fettet på höfter och lår, att göra? Kvinnornas underhudsfett är ju tydligt kopplat till fruktsamhet och amning. Kanske sparar den kvinnliga kroppen på fettreserverna in i det sista?

På femtiotalet fick kvinnans hormoner henne att vilja ägna sig åt man och barn. Alice Babs gav upp sin karriär för att bli hemmafru. Amanda Jenssen skulle nog inte komma på den idén idag.

I början på sextiotalet kunde man ge ut en sexualupplysningsbok som hette ”Han vill – hon vill inte”. Även denna skillnad sades bero på hormoner.

Därför är jag alltid skeptisk när någon börjar tala om biologiska skillnader mellan  kvinnor och män. Ofta är det sociala konstruktioner, som karriären och sexualiteten, eller så är det ren vidskepelse som intuitionen och simultanförmågan.

Men å andra sidan, för kvinnan som har svårt att gå ner i vikt spelar det ju ingen roll om svårigheterna är biologiska eller en social konstruktion. I båda fallen är de lika verkliga.

Har kvinnor verkligen svårare att gå ner i vikt? Vad säger ni?

Till senaste inlägget

12 september 2009 Posted by | lchf | , | Lämna en kommentar

Kvinnor, socker och LCHF

Godis - oemotståndligt för kvinnan?

Godis - oemotståndligt för kvinnan?

Enligt Veckorevyn bantar 47% av tidningens unga, kvinnliga läsare ständigt. Det säger kanske något om skönhetsidealet eller metodernas effektivitet?

I sina böcker skriver Stephan Rössner att kvinnor myser med socker blandat med fett och män med salt blandat med fett. Kvinnorna föredrar godis, kaffebröd, desserter och naturligtvis choklad. Männen äter hellre chips, ölkorv och annat salt. Om skillnaden har biologiska eller kulturella orsaker framgår inte.

Apropå Rössner, så erinrar jag mig ett inslag i teve där han gick i en livsmedelsbutik tillsammans med Paolo Roberto.

Rössner berättade att läsk ger oss massor med onödigt socker. Roberto sade att man skulle dricka juice istället. Rössner svarade att juice innehåller lika mycket socker. Roberto sade då att juice är nyttig, den innehåller ju c-vitamin. Då svarade Rössner att vi inte har c-vitaminbrist i Sverige.

Kroppen ”vet inte” om sockret är tillsatt som i läsk, eller naturligt som i juicen. Ändå rekommenderar myndigheterna att man minskar på intaget av tillsatt socker. Varför?

Det tillsatta sockret ger bara tomma kalorier, utan fibrer, vitaminer, mineraler, antioxidanter eller något annat vettigt på köpet. Dessutom gör det tillsatta sockret att vår totala sockerkonsumtion ökar.

Har män lättare än kvinnor att gå ner med LCHF? Eller är det färre män som vågar erkänna att de inte går ner? Om skillnaden finns, har den i så fall något med preferensen för socker respektive fett att göra?

Man skulle ju kunna tänka sig att männen får sitt behov av fett blandat med salt tillfredsställt. För kvinnorna är det svårt att blanda socker och fett inom ramarna för LCHF. Mjölk innehåller socker och vispgrädde har en söt smak, men annars är det svårt att frossa på fett och socker, om man ska äta enligt LCHF.

Vad säger ni om det här? Passar LCHF bättre för män än för kvinnor?

Till senaste inlägget

08 september 2009 Posted by | lchf | , | 1 kommentar

När vi åt mättat fett var vi smala

milk

För femtio år sedan hade svenskarna en mer naturlig kost. Lightprodukter var ett okänt begrepp och ingen fetmaepidemi syntes så långt ögat kunde nå.

Ingen drack läsk eller juice till maten. Alla drack mjölk. Mjölken fanns i två varianter: Fet och extra fet. Den extra feta mjölken kallades V-Mjölk, där V stod för vitaminer.

På matbordet fanns det riktigt smör. Margarin var något man bara åt när man inte hade råd att köpa smör.

Svenskt kött med synligt fett var det som gällde. Först på 1970-talet började man avla fram djur med torrt, smaklöst kött utan synligt fett. Då hade myndigheterna skrämt upp oss för fett och vi fick även den ”vattenskadade” blå lättmjölken.

Var det bättre förr? Motargumentet är att fler medelålders män dog i hjärtinfarkt, så medellivslängden var lägre då än nu. Detta berodde dock knappast på att man var för smala! Snarare på den då allestädes närvarande rökningen och sämre akutsjukvård vid hjärtinfarkter.

/Bo Gyllenstake

Till senaste inlägget

04 september 2009 Posted by | lchf | , | Lämna en kommentar